Arnt-Christian Furuberg

Frågor och svar med "Ante"

Vad med Paralympics längtar du mest till?

För oss är det här så mycket större än en vanlig världscuptävling – med så mycket runtomkring. Det känns mer på riktigt. Massor av folk på läktaren och tv-sändning. Det blir en annan grej att tävla också. En extra krydda. Det är väldigt roligt.

Vad har den paralympiska drömmen betytt för dig?

De senaste fyra åren har den betytt väldigt mycket. Jag har haft det som en väldigt stor krydda i min träning och motivation för att kunna fortsätta träna hårt. Det är inte alltid så kul att vara ute i fyra grader och träna i tre timmar. Med den drömmen har jag känt att det är värt att köra vidare. Jag kände efter förra gången att jag inte riktigt var klar, att något saknades.

Vilket mål har du?

Att ta mig till final i sprinten, och att jag ska göra mitt bästa lopp. Vad det resulterar i påverkas såklart av hur mina konkurrenter åker.

Vad har varit tuffast i din satsning och varför?

Att komma tillbaka efter post-covid-besvär. Jag hade två år där jag inte kunde träna. Första året kunde jag inte träna alls. Och bara väldigt lätt det andra året. Jag tog mycket hjälp av Jari (Havela), men det var tufft att komma upp i mängd. Jag blev extremt trött, och har mått väldigt dåligt. Förra säsongen var min första riktiga säsong, och då klarade jag ändå att bli sexa på VM, så det är jag nöjd med. Nu äter jag medicin som gör att jag håller det i bra schack.

Sedan maj har jag isolerat mig förutom vid vissa givna tillfällen. Jag har ett jobb vid sidan av där jag jobbade deltid fram till november och sen dess har jag tagit tjänstledigt. Jag lyckades komma överens med arbetsgivaren om att jobba hemifrån för att inte bli sjuk. Under säsongen träffar jag inte folk alls i princip – förutom tränare, landslaget och de som inte går att undvika. Jag handlar mat när det är lite folk i butiken. Hela året har jag tänkt så. Man blir lite paranoid. Men det är inte så farligt under en kort tid. Det pågår bara fram till mars. Sen kan jag slappna av. Jag har typ haft två sjukdagar sedan maj så det har gått bra hittills.

Hur mycket tränar du i veckan?

Jag tränar 12-20 timmar i veckan under vintern när det också är mycket tävlingar, och 20 timmar i veckan under sommaren.

Lyssnar du på musik när du tränar? Podd?

När jag tränar på rullbandet tittar jag mycket på serier. Men jag lyssnar också på 80-talsrock och modern pop-rock. Mumford and Sons och Laleh till exempel.

Gör du något särskilt eller vidskepligt kopplat till tävling?

Jag är långt ifrån vidskeplig och har aldrig trott på sånt. Men jag jobbar mycket med Tommy Karls med att hantera stress, ångest och nervositet inför tävlingar. Vi gör andningsövningar med fokus på uppvärmning för att hitta rätt mentalt.

Hur mycket jobbar du vid sidan av?

Jag har jobbat 50-80 procent de senaste tre åren. Hade jag inte haft det jobbet som jag har hade jag inte klarat av den här satsningen. Bara det som möjliggör det. Det finns inga pengar i idrotten. Det är svårt att få sponsorer som ger mer än material.

Jag lägger en halv miljon kronor på min utrustning, för kostnaden och utvecklingen av kälken. Jag har fått en del sponsring av den, men det täcker inte allt. Det känns märkligt att vara i världseliten och inte tjäna en krona. Våra grannländer i väst gör annorlunda. Det är tråkigt, för många faller bort från att satsa.

Vad är ditt största intresse utöver idrotten?

Jag har en dröm att öppna ett surdegsbageri, vi får se om det blir av. Jag bakar väldigt mycket i min vardag.

Berätta om när du hittade parasporten. Hur gammal var du och hur gick det till?

Jag hamnade i rullstol årsskiftet 2013-2014. Jag var inlagd på sjukhus och fick besök av min gamla baskettränare, som jag spelade med under uppväxten. Han lockade med mig till att börja spela rullstolsbasket. Så jag bestämde mig väldigt nära inpå att jag hamnade i rullstol. Första vintern insåg jag också att det inte funkar bra med rullstol i snön. Jag var ju så van med att vara ute och röra på mig. När jag skulle ta mig till bilen tog det 45 minuter att ta mig de 50 meterna som behövdes. Jag kollade runt och fick tag i Anders Olsson (simprofil), och han hjälpte mig att få tag på min första kälke. Jag provade skidor och tyckte att det var jag ganska bra på. Så då ville jag prova mer seriöst, och tog kontakt med en tränare här hemma. Sen gjorde jag min första världscuptävling 2017 i Kanada.

Vad har parasporten betytt för dig?

Jag har alltid varit aktiv inom idrotten, den har alltid gett mig mycket driv. Den har varit en stor del av mitt välmående. Parasporten har möjliggjort att jag kan göra det på ett väldigt bra sätt efter att jag hamnade i rullstol.